Det fanns en stor tveksamhet till system-FPGA:erna när de lanserades för fyra år sedan. ”Det här har provats förut och misslyckats”, ”hur kan Xilinx och Altera veta vilken kombination av logik och processor jag behöver” och ”hur ska man programmera dem” var några av de skeptiska kommentarerna som hördes. Men FPGA-jättarna ser ut att ha träffat mitt-i-prick den här gången.
En liten envis skara forskare vägrade släppa idén om att bygga smarta algoritmer med hjärnan som förebild. Till sist fick de upprättelse med besked – konkurrerande lösningar kastas idag i papperskorgen och efterfrågan exploderar på så kallad Deep Learning för att analysera mönster i sensordata.
Den snabbväxande molnoperatören Microsoft gör just nu stora lanseringar riktade mot Internet of Things. Elektroniktidningen har tagit en titt på erbjudandena och jämfört med konkurrensen.
När man talar om defekter i kisel så handlar det om några stycken per skiva. För material som kiselkarbid och galliumnitrid handlar det om helt andra dimensioner. Det gör materialen vanskliga att använda, speciellt när det elektriska fältet ökar.
Kiselkarbid och galliumnitrid ställs ofta mot varandra när nästa generation krafthalvledare kommer på tal. Fast sanningen är att de två materialen inte slåss mot varandra, utan mot kisel. Det vittnar flera halvledarföretag om som satsar på framtida krafttransistorer.
Mobiljättarna Qualcomm och Imagination satsar på avancerade plattformar för trådlöst ljud. Den etablerade aktören Sonos slår dock tillbaka de nya aktörernas löften om bättre ljudkvalitet.
En svensk grafenagenda har dragit igång för att få svensk industri att tända på det heta materialet. Flera företag vässar nu affärsplanerna när grafen rör på sig med hjälp av EU:s storsatsning Graphene Flagship, lett av Chalmers.
Kubisk kiselkarbid dopad med bor är perfekt för solceller eftersom det kan fånga mer än dubbelt så mycket energi som kisel. Forskare på Linköpings universitet har nu fått pengar från Vinnova för att studera materialets användbarhet i solceller.
Nu ska fordonssystem och infotainment köras på en och samma processor med hjälp av virtualisering. Elektroniktidningen har kartlagt den växande skaran av leverantörer.
Moderna bilar i alla prisklasser kommer i större utsträckning att få stödsystem som hjälper föraren att köra säkrare. För det krävs skräddarsydda systemkretsar som effektivt kan hantera informationen från de olika kamera- och radarsystemen som stoppas in i bilarna. På sistone har några riktigt vassa systemkretsar dykt upp på marknaden. Och inom kort väntas fler.
I mitten av december förväntas EU-kommissionen lägga fram ett förslag som kräver rapportering av de så kallade konfliktmineralerna, det vill säga tenn, wolfram, coltan (som innehåller niob och tantal) liksom guld. USA har redan motsvarande lagstiftning för att strypa finansieringen av gerillagrupperna i östra Kongo men den omfattar enbart börsnoterade företag. Europa kommer troligen att sikta in sig på smältverk och andra företag närmare gruvnäringen. Hur det än går påverkas snart alla svenska elektronikföretag.
Likström i installationer i stället för växelström – idén får en stark knuff framåt av tillväxten på sol- och vindkraft. De genererar likström. Vilket är precis vad nya förbrukare som ledlampor och -teveapparater vill ha. För att inte tala om alla gamla AC-förbrukare som kommer ut ur garderoben och visar sig föredra DC, gömda bakom en falsk fasad av AC/DC-omvandling.
Ingen trodde väl att den specialiserade världen av prototypkort plötsligt skulle få två superstjärnor – Arduino och Raspberry Pi är idolerna vars stjärnstatus nu alla utvecklare av processorkort nu vill kopiera. De började som kort för hobby och utbildning. Men branschen blir allt mer intresserad av att använda dem professionellt.
Kisel används till mycket av dagens elektronik. Materialet har förfinats under tiotals år. För bara några år sedan blev kolmaterialet grafen – ett lager av kolatomer – en stark konkurrent, då nanomaterialet ger bättre och snabbare elektronik. Nu svarar kisel på utmaningen genom silicen – ett nanomaterial av kiselatomer i ett lager.
I hemmen och på kontoren pratar apparaterna wifi med varandra. Samma kommunikationsstandard ser ut att slå igenom även i trafiken. Men med vissa fundamentala skillnader. Anslutningen av en ny enhet måste gå fortare, integriteten måste garanteras och cellerna byggs inte upp hierarkiskt som i hemmen, utan som ad-hoc-nät där deltagarna hela tiden kommer och går.
Idén att ladda mobilen, digitalkameran, läsplattan och annan elektronik trådlöst är onekligen lockande. En standard döpt till Qi finns, liksom ett hundratal företag som anammat tekniken. Ändå går införandet trögt. Och i våras valde Samsung och Qualcomm att gå sin egen väg för att klubba ännu en standard. Elektroniktidningen uppdaterar dig om statusen på trådlös laddning.
About / Advertise
Nu lanseras plattformar för trådlöst ljud
Efter mobiler
TEKNIK PÅ DJUPET:
