Skriv ut

REPORTAGE En självkörande Tesla blir erbjuden plats att byta fil från en bil som närmar sig bakifrån. Teslan tvekar. Erbjudandet går ut och bilen tar fart för att köra om. Då ändrar sig Teslan plötsligt och skär fräckt in framför bilen.

REPORTAGE:

LÄS MER OM SVENSK SOCIAL ROBOTIK

Elektroniktidningen har talat med sju svenska forskare inom området sociala robotar

• Furhat ger sociala robotar ett ansikte – och ögonkontakt

• Så används Furhat i forskningen

• En fjärrstyrd robot behöver ett socialt balanssinne

• Hur sociala vill vi ha dem?

• Ju mänskligare desto omänskligare?

• Lägger roboten under lingvisternas lupp

• Robotbilar saknar vägvett

• Sociala robotar även i luften

• JAN TÅNGRING: De behöver en dos vanligt folkvett

Inte så snyggt gjort, erkänner mannen i Teslans förarsäte. Han har filmat förloppet som det såg ut från hans plats.

Det är Barry Brown som spelar upp klippet. Han är professor på Institutionen för data och systemvetenskap på Stockholms universitet.

Hans föreläsning handlar om sociala effekter kopplade till självkörande bilar. 

Kan en Tesla verkligen ”tveka” och ”ändra sig”? Det spelar ingen roll. Allt den företar sig i trafiken tolkas socialt och psykologiskt av medtrafikanterna, oavsett de underliggande mekanismerna och vad konstruktören har avsett.

Bilarna behöver kunna förstå social interaktion för att kunna köra bil ”bra – vilket innebär mer än att bara kunna köra säkert.

Waymobilarnas tvekan och oförmåga att anpassa sig till oskrivna regler, har bland annat lett till påkörningar bakifrån.

Barry Brown

– Jag hamnade i ämnet efter att ha arbetat med GPS-navigering – där navigeringsenheten i viss mening bestämmer åt vilket håll du ska köra.

– Självkörande bilar tar det ett steg längre genom att också försöka ta över bilens styrning.

Biltillverkaren Nissan använder hans resultat.

– De är intresserade av kulturberoende frågor kring körning, för att kunna designa olika körstilar för olika länder.

Sin forskning på robotbilar sorterar han in under paraplyet ”implicit interaktion” vilket handlar om system som inte styrs med uttryckliga kommandon via exempelvis datorskärmar eller röstkommandon, utan som väljer sitt eget beteende efter att ha observerat oss och lärt sig om oss.

– Till exempel har vi konstruerat talsystem som arbetar i bakgrunden och lyssnar på vad som sägs i samtal och använder detta för att styra vilka åtgärder datorer vidtar. jt