JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
fredag 19 juli 2019 VECKA 29

I flerbostadshus finns det normalt bara en gemensam vattenmätare för alla lägenheter, de boende har därmed inga incitament att sänka sin förbrukning. Det vill nystartade Labtrino ändra på med sin uppkopplade vattenmätare, som monteras på vattenrören.

Det kan tyckas självklart att varje lägenhet ska ha en egen vattenmätare, men i Sverige har vatten varit billigt och det finns därför inga krav på vattenmätare vid nybyggnation som i exempelvis Storbritannien.

De är dessutom kostsamma att eftermontera. Det krävs både certifierad personal och att rören kapas.

Helst vill man också ha två mätare, en på kallvattnet och en på varmvattnet, för att även kunna debitera för energiförbrukningen.

– Det finns studier från boverket som visar att vattenförbrukningen kan gå ned 30 procent vid individuell debitering.

Vi tror att man kan dra ned det mer än så om man kan se den själv, säger Ramtin Massoumzadeh som startade Labtrino för två år sedan tillsammans med Thibault Helle.

Vägen till vattenmätaren började dock med en helt annan produkt, en dusch som både ställde in perfekt temperatur och visade vattenförbrukningen.

Idén spånades fram under studietiden på KTH. Med hjälp av KTH Innovation och högskolans prototypcenter arbetade de med idén under sommaren 2017.

– Vi fick fram en prototyp som fungerade helt ok och hade kontakt med olika kunder, däribland kryssningsfartyg och hotell.

Responsen var dock sval så i slutet av 2017 släppte duon idén för att istället satsa på vattenmätaren.

– I början av förra våren fick vi fram en prototyp som kan mäta utanpå röret med en noggrannhet på 98 procent. Man behöver ligga där för att kunna certifiera mätaren och använda den för debitering, säger Ramtin Massoumzadeh.

Vatten- och energiförbrukningen presenteras i en app eller via ett webbgränssnitt men för att uppfylla certifieringskraven för debitering krävs en display på mätaren som visar totala förbrukningen. Certifieringen är tänkt att bli klar i sommar.

Data analyseras med AI på motsvarande sätt som energi­appen Watty – även den från KTH. De olika förbrukarna går att identifiera via sina signaturer och man kan därmed mäta hur mycket vatten som runnit ut i duschen, spolats ner i toaletten eller förbrukats på andra ställen i lägenheten.

– Fördelen för oss jämfört med Watty är att det inte finns mer än ett tiotal olika tappställen. För el kan det vara flera hundra och att identifiera så många är betydligt svårare, säger Thibault Helle.

Via webben eller appen går det exempelvis att se hur stor skillnad det gör om man stänger av vattnet när man tvålar in sig i duschen eller jämföra förbrukningen med grannarna. Användarna kan också få tips om att byta till ett snålspolande munstycke eller räkna ut om det lönar sig att köpa en ny diskmaskin.

Även fastighetsägare eller fastighetsförvaltare har nytta av mätarna i och med att det går att mäta så små flöden som en liter per timme. Därmed kan man se droppande kranar eller upptäcka vattenläckor innan de hunnit ställa till allt för stora skador.

Företaget har lämnat in en patentansökan på ­mätmetoden som baseras på ultraljud. Tekniken har använts i decennier men normalt har ultraljudssensorerna kontakt med vätskan eller så används en gel för att få bättre kontakt med röret när mätningen sker från utsidan.

– Vi började också med gel men den torkar snabbt och då får man sämre kontakt, säger Thibault Helle.

Exakt hur duon löst problemet med att överföra ultraljudssignalen till röret utan att använda en gel vill han inte berätta. Tekniken fungerar på plaströr (PVC och PEX), aluminiumklädda plaströr (AluPEX) och äldre vattenrör av järn. Dock inte med vanliga kopparrör. Diametern ska vara mellan 15 och 25 mm.

För kommunikationen med molnet används Lora, wireless m-bus eller trådad m-bus. Med avläsningar var femtonde minut räcker batteriet i tio år.

Vattenmätaren finns redan installerade i två byggnader. Dels i studentboendet Living Lab på KTH, dels hos HSB Living Labs i Göteborg. Just nu pågår produktionsanpassning hos en kontraktstillverkare i Estland. När den är klar i sommar väntar betalande kunder som vill testa mätaren.

Hittills har företaget levt på en kombination av mjuka pengar från Energimyndigheten, KTH Holding och Vinnova plus en investering från ängelinvesterare.

Till hösten är planen att ta in runt tio miljoner kronor, pengar som ska användas för att skala upp verksamheten.

 

MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)